Tidens nerv

Det är 16 dagar kvar. ...Ja..ni har väl börjat fatta det där nu?
Och jag är uppe innan tuppen och skickar iväg ett par ungdomar till Smålaand och instruktörsutbildning. Själv gör jag mig redo för en lördag - den bästa lördagen! En resa genom förnuft och känsla. En resa med hjärna och hjärta.
Nu är jag själv, men långt i från ensam. En förväntansfull lördag, det är vad det är.

Innan jag ger mig iväg avlöser husrenoringsprogrammen och matprogrammen på teven varandra och det precis som att det är vad allt handlar om. Det är tidens nerv.
Klockan tickar och tiden far förbi som ett höghastighetståg om natten. Jag är den där stuntmannen som för länge sedan tappat bort sin fallteknik, men ändå oavbrutet ger sig in i allt utan vare sig skyddsnät eller säkerhetslinor. Jag är den jag är, varken mer eller mindre och om några dagar kan jag kanske titta tillbaka på allt och se det som vackert.