Oslagbar

Putin stirrar rätt mot mig. Jag önskar att ögonkontakten varit verklig.

Jag i fåtöljen framför teven. Som tur är för honom är han långt från mig. Jag hade gärna i denna stund mött honom på judomattan. Jag hade varit redo, hade han?


Jag har druckit mitt te och innan dess skött om mig väl med skön sparring på mattan. Mitt knä både ömmar och värker, men det är bland annat det som håller mig levande. Jag känner mig lugn och tillfreds.
I morgon är en annan dag och jag ger mig in i den med entusiasm och nyfikenhet. 
Jag må bli äldre, men fortfarande oslagbar.