Valborgsmässoafton och solen som skiner. Efter att det tillslut blev vinst för Toronto och att de efter 19 år lyckades ta sig till andra omgången i slutspelet, kan jag bjuda på ett sånt här leende.
Bilden är från alldeles innan jag åkte till klubben tidigare idag för att få rulla och kasta dryga timman.
Därefter till staden för att köpa ny robot till golvservicen här hemma. Den gamla har i dagarna tagits ur tjänst.
Om en stund blir det kalas. Det är vad den här rapporten får sluta med.
Trevlig och fin valborgsmässokväll önskar jag er alla!

Vi håller träning ihop under förmiddagen och en bit in på eftermiddagen. Det är Widekärrs och Bäckers. Därefter lunch på det lokala matstället. Det är idel glada miner. Det här är en riktigt bra start på en helg. Nu är vi redo för vad som helst. 

Jag packar väskan för att bege mig till dojon för en timmas hålligång. En bra start på en fredagskväll, men också för att få en bra start inför en helg.

Det är fredag igen och mitt liv är som om att jag vaknar upp varje dag till en fredag. 

Min helg har varit en av de bästa.
I morgon om ni frågar mig, så vet ni redan svaret.
Det har varit mysigt, kärleksfullt och till viss del överraskande.
Men i allt detta och utan att förringa, så tänker jag i denna stund på lördagsförmiddagens två träningspass som blev så bra. 
Och jag fick förmånen att göra det tillsammans med dessa ledare.

Regn och grått ute
Torrt och ljust inne.
Frukoststund, sedan en väntan på morgonens nyhetssändningar.
Lördagar är de samma.
Ägg och bacon och croissanter till det. Lite juice och en kanna svart kaffe.
Det är judomorgon som det sig bör, men därefter ett 100 års kalas som känns stort och hedrande att fått en inbjudan till. Lördagar är de samma… men ändå inte.
Det finns helt klart förväntningar på den här dagen.

Putin stirrar rätt mot mig. Jag önskar att ögonkontakten varit verklig.

Jag i fåtöljen framför teven. Som tur är för honom är han långt från mig. Jag hade gärna i denna stund mött honom på judomattan. Jag hade varit redo, hade han?


Jag har druckit mitt te och innan dess skött om mig väl med skön sparring på mattan. Mitt knä både ömmar och värker, men det är bland annat det som håller mig levande. Jag känner mig lugn och tillfreds.
I morgon är en annan dag och jag ger mig in i den med entusiasm och nyfikenhet. 
Jag må bli äldre, men fortfarande oslagbar.