Tredje söndagen i advent

Tredje advent och en vecka kvar till dopparedagen. Kylan har bitit sig fast och jag noterar minus 11 grader. Snövallarna utanför mitt fönster blir allt högre och på tevenyheterna är den stora frågan om man skall våga hoppas på en vit jul.
Och småbarnsföräldrarna traskar till pulkbacken och jag värmer på med glögg och tittar ut genom mitt fönster.
Det är en fin dag, men tillsynes kall.
Huset är tomt och jag skulle kunna dricka vin hela dagen och spela på den där gitarren som ger mig så mycket tillfredställelse och kanske är det så det få bli, men först skall jag smutta på den där glöggen och höra Jason Isbell sjunga om de där trakterna där jag befinner mig i mina drömmar.
Det är finstämt så att det förslår och den där plattan "Nashville sound" har verkligen fångat mig dessa dagar.

"If I get out of this hole I'm going to Tupelo
There is a girl out there that will treat me fair
You get about a week of spring and the summer is blistering
There ain't no one from here that will follow me there
No there ain't no one from here that will follow me there"

Och vid min ålder har jag inte tid med att vänta. Det blir så uppenbart att det är så mycket saker jag behöver göra nu.
Det är tredje advent och när den där låten Tupelo klingar ut är det bara tyst och tomt.